hahaha

"There is 9 million dollars at stake you know, i need that money, i got bills to pay."
"You couldnt even say that in a straight pace"
"Okey i dont have any bills, but i have things that i wanna buy and they cost alot you know"

..

"I know you never wanted me to be sad.
i try daddy but it hurts.
Are you sure youre not coming home?
maybe some day."

Med gråten i halsen.

Nu hämtade stephan de sista sakerna till sin lägenhet. Han kom in i mitt rum och sträckte fram handen. Jag frågade vad och han svarade att han ville skaka hand för att han går nu. Jag och stephan har aldrig varit speciellt bra på att visa känslor för varandra. Men jag reste mig upp och kramade honom. Då bröt jag ihop, allt jag hållt innom mig den här månaden kommer ut och jag börjar gråta. Vi sitter och pratar en stund sen måste han gå. Jag torkar tårarna ur ansiket och säger att det är lungt, inga problem. Han går ner för trappan och jag hör hur ytterdörren går igen. Pang, nu blev det helt plötsligt verklighet och jag bryter ihop totalt.

Nu har han varit borta i ca en halvtimme och jag kan inte sluta..... Jag sitter ensam i ett helt tomt hus, men det är fullt av minnen. Fan vad jag hatar det här.






Man säger ju den dagen den sorgen
och nu kommer jag inte se dig varje dag efter jobbet


Nostalgi

Vi som är uppväxta på 90:talet.

Det var...


Vi som "knackade på" hos våra kompisar utan förvarning när vi ville träffa dem
Vi som lärt oss räkna genom att räkna antal pet-flaskor som behövs pantas för att köpa 100 st 50-örestuggummin
Vi som slog in skolböckerna i diverse fina skydd för att vi behandlade dem med respekt
Vi som kan skillnaden mellan discodans och tryckare
Vi som någon gång har haft en OKEJ-poster upphängd på väggen
Vi som samlade på allt - främst kapsyler
Vi som var den första generationen som kunde zappa mellan Skurt och Björnes magasin
Vi som försökte allt vad vi kunde att bygga lika fina trädkojor och hitta lika coola "gömställen" som det fanns på TV
Vi som på egen hand lärdes oss datorer/internet/fildelning och dessutom fick lära våra föräldrar hur de kollar sin mail
Vi som upptäckte erotik genom ryska posten och snurra flaskan
Vi som hade kvar Sovjet i kartboken hela grundskolan (trots upplösningen)
Vi som förtjusades av att leka med slime ifrån Buttericks
Vi som började "hänga med våra polare" när det blev för ocoolt att "leka med våra kompisar"
Vi som fick hjälpa läraren att trycka på play på videoapparaten
Vi som fyllde våra cykelhjul med kulor eller spelkort för att det skulle låta så mycket som möjligt när vi flög fram
Vi som trodde att vi skulle bli rika när vi efter många år skulle sälja våra kulor, ishockeykort och pogs
Vi som frågade chans på någon ny varje vecka
Vi som hittade på ett eget språk för att kunna sjunga med i engelska texter
Vi som insåg att dagliga duschar och deodorant är en självklarhet
Vi som var närvarande medan myrornas krig fortfarande gick på TV
Vi som fortfarande säger negerbollar och aldrig har sagt det och menat något förolämpande
Vi som har gjort massvis med busringningar innan "Anitan" dök upp
Vi som smällde äkta tiger-smällare och thunder kings (inga nya mjukisvarianter) varje nyår
Vi som smaskade omkring med Jenka, Shake eller Hubba Bubba i munnen
Vi som hade Ettagluttare-kepsar
Vi som läste Lyckoslanten
Vi som inte fick slänga maten eftersom det fanns barn i Afrika som uppenbarligen var hungriga
Vi som kallade 1:orna för ettagluttare och 2:ornna för toalettdykare
Vi som hade en väldigt härdad men ändå öm nintendotumme
Vi som införde pizza, kebab och tacos i svensk husmanskost
Vi som dansade så långa tryckare att vi klibbades fast i varandra
Vi som fortfarande kan dansa Macarena till punkt och pricka
Vi som fick förbud att använda tamagoshi på lektionerna
Vi som älskade bockastyren och max antal växlar på cyklar
Vi som var de som började med lunarstorm och vi som tog jävligt lång tid på oss innan vi hade hjärtat att sluta med det
Vi som har försökt att säga krankelibrankelfnatt eller killevippen för att se om det gav någon effekt
Vi som lärde känna Robert Gustavsson genom Björnes Magasin och inte Parlamentet
Vi som går igång på "När du hör den här signalen... *pling* ...när du hör den signalen, då vet du att det är dags att vända blad. Då börjar vi..."
Vi som var tvungna att blåsa i våra nintendospel för att de i överhuvudtaget skulle fungera, teknik: kraftigt men utan salivstänk
Vi som i våra busringningar aldrig lyckades lika bra som Hassan gjorde på radio
Vi som käkade Raider och inte Twix!
Vi som hade en hel hylla med filmer som vi spelat in från TV på kassetband
Vi som tyckte att vi var extremt välberesta genom timmar framför BackPacker (1 och 2)
Vi som hade bänkar med lock på
Vi som fick de blåaste tungorna av Vira Blåtira
Vi som fick onödigt mycket information om att vi skulle ringa 112 i stället för 90 000


RSS 2.0